farligfritid

Alla känslor slog och sprängde
hela vardagen var full med hål
Och snart finns det inga tårar kvar
De är våra att ge vemsomhelst
De är de dyrbaraste smycken vi har
Så be aldrig om ursäkt igen
Vi sätter själva våra gränser

Jag kastar stenar i mitt glashus, jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla Ja, jag sår ständigt nya frön